Något om frågan om Darwin och bibeln
Frågan om Darwin och evolutionsläran har debatterats allt sedan hans bok kom för ca 150 år sedan.
Från början var stötestenen att Darwin beskrev människan som ett resultat av en lång utveckling. Hela tanken på att människan härstammar från aporna ansågs djupt stötande. Denna tanke strider dock inte alls mot bibeln. Också där skildras människan som i ständig utveckling. Dess författare intresserade sig dock inte för människan som biologisk varelse utan som andlig. Som en röd tråd i bibeln går beskrivningen av människans förändring som andliga djur: från Adams totala omedvetenhet via profeternas insikter till Jesu radikala förkunnelse. Både Darwin och bibeln beskriver alltså en människa i ständig utveckling och förändring.
Under delar av 1900-talet har istället de sju skapelsedagarna hamnat i skottgluggen. Teologerna har dock tydligt visat att bibeln använder siffror inte för att exakt ange dagar eller år utan för att peka på sammanhang. Författarna till 1 Mosebokens skapelseberättelse valde sju skapelsedagar för att visa på kopplingen till veckans sju dagar. De ville visa att skapelsen är något som ständigt pågår. Genom att inte upprepa och det var afton och det var morgon för dag sju, betonas det cykliska perspektivet. De sju dagarna kom alltså inte först och sedan resten av tiden. De sju dagarna är en beskrivning av hela tillvaron. På ett sätt kan man alltså säga att vi fortfarande är kvar i dag sex. Den sjunde dagen kommer först när all tid upphör.
Idag ser man skillnaden mellan bibeln och Darwin främst i synen på vad som styr arternas framväxt. För Darwin finns inte en ordnande hand bakom livets utveckling. Istället är det slump, utslagning och kamp som tycks föra livet vidare. Om detta är den teknik Gud valt att använda sig av, kan vi då kalla Gud god?
Vissa teologer försvarar Darwin och säger att Gud måste ge människan och hela livet en fri vilja, annars sker ingen utveckling alls. Denna metod är nödvändig, men tyvärr ganska grym. Just därför stannar Gud kvar i människan, inte för att rädda henne från livet utan till livet. Just därför hänger Jesus på korset för att visa att Gud visserligen inte kan rädda oss från lidande men inte heller överger oss varken i liv eller död.
Kommentarmöjligheterna har upphört på det här inlägget.
Kommentar av Bengt Samuelsson, 12 november, 14:28
Jag har fått GT beskrivet som (i) tre skapelsehistorier;(ii) Israels historia; (iii) filosofiska berättelser. (i) visar inte fakta utan endast gamla sägner; (ii) saknar i all väsentlig del grund i historien och är i övrigt ren våldspornografi; (iii) vackert men inte unikt för Kristendomen! Är det inte dags “tona ned” betydelsen av GT och endast ha den som en bakgrund – även om förfärlig till vissa delar, till NT?
Kommentar av Ola Ramström, 12 november, 23:45
Om man inte gillar Darwin kan man välja ut delar som motsäger honom.
Om man gillar Darwin kan man istället välja andra delar som stödjer honom.
Vad har jag för användning av en bibel som jag kan använda till att stödja den tesen jag hade från början?
Kommentar av Ulf Lindgren, 13 november, 18:59
Hej Ola
Tänk om man inte alls använder bibeln till att finna stöd för olika teser eller sanningar? Tänk om dess syfte snarare är att du skall känna igen dig som människa? Andra före dig har lidit, varit arga på Gud, känt glädje och förtvivlan, och genom att läsa i bibeln känner du att du inte är ensam. Du kan t o m se hur de löste sin situation eller lyckades vända perspektivet.
Kanske är det inte svaret som står i bibeln utan frågan!
Kommentar av Ulf Lindgren, 13 november, 19:08
Hej Bengt
Din tanke om GT är inte ny. Redan 200 e Kr presenterades den första gången och sedan har den återkommit med jämna mellanrum under hela kyrkans historia. Men hela tiden har Kyrkan hävdat att GT behövs. Varför?
Du har helt rätt att GT är en fullständigt onödig skrift, t o m farlig, om man läser den som en historiebok eller en instruktionsbok i moral. Men den är inte i första hand skriven med det syftet.
I GT lär vi istället oss något om relationen till Gud. Att vi som människor kan göra fel, mörda och bedra, och ändå ha rätten att kräva respekt från Gud! Att vi som människor har rätt att kräva svar från Gud på de stora frågorna i livet. Att Gud aldrig vänder sig från människan och sin skapelse.
Varje gång ett äpple faller ner eller en människa skrattar, får vi bevis på att Gud ständigt fyller sin skapelse med liv och behåller dess ordning. Det är detta vi lär oss i GT.
Att plocka bort GT skulle vara som att ta bort ett hus för att behålla skorstenen. För NT är bara skorstenen!
Kommentar av Alexander Kieding, 13 november, 20:12
Första Mosebok har två skapelseberättelser. Den första av dem skildrar den fysiska aspekten, den andra skildrar den andliga aspekten. Darwin, Haeckel och de andra tidiga evolutionisterna (Darwin var inte först!) beskriver det som skildras i den första skapelseberättelsen. Andra har skildrat det som beskrivs i den andliga, eller ideella, berättelsen. Se t ex här: http://wn.rsarchive.org/Books/GA011/CM2/GA011_c12.html
Kommentar av Ola Ramström, 14 november, 06:32
Jag läste nyligen Albert Camus bok Pesten. Den handlar också om hur svårt det kan vara att vara männsiska.
Jag kunde identifiera mig med somliga personer och situationer. Den rörde mig och fick mig att ompröva somliga tidigare ståndpunkter.
I bibeln kan jag inte identifiera mig med någon eller ännu mindre deras situationer, den ruskar inte om mig.
Det tar mig tillbaka till ursprungsproblemet: vad ska jag med bibeln till?
Kommentar av Ulf Lindgren, 14 november, 15:57
Tack Alexander för det fina förtydligandet om de två skapelseberättelserna, där som du skriver Darwin egentligen bara relaterar till den första
Kommentar av Ulf Lindgren, 14 november, 16:05
Hej Ola
Nu börjar det bli spännande. Är bibeln den enda vägen till att lära känna sig själv eller Gud? Redan på medeltiden började man argumentera för att vi lär oss lika mycket om Gud genom att studera naturen, oss själva eller konsten. Gud möter vi på många olika sätt och bibeln är bara ett av dessa sätt.
Kan man då välja bort bibeln? Många skulle svara nej på den frågan. Inte för att bibeln är den bästa boken man kan läsa för att leva ett gott liv. Inte för att bibeln är den bästa boken för att lära sig något om människan. Bibeln är unik så till vida att den är ett vittnesbörd från människor som under tusen år grubblat över frågan om vem Gud är.
Att läsa bibeln är alltså att bli en av dem som grubblar över Gud. Och den slutsats våra fäder och mödrar drog var att även om man mördar, sviker och bedrar (som man ju så ofta gör i bibeln) så påverkas inte Gud av det utan stannar kvar. Det är deras slutsats. Den behöver vi inte acceptera, men vi kan vila i den och spegla oss själva i den.
Saker är inte sanna bara för att de står skrivna i bibeln. Men den innehåller påståenden som varit sanna för personer som levt för länge sedan och som funderat mycket över det innan det skrevs ner.
Kommentar av Ola Ramström, 14 november, 16:16
Där möts vi, jag är överens om att bibeln kan ge ett viktigt bidrag (om man fått lite handledning av dig först). Men den är långt ifrån unik med det.
Jag kan då tycka att bibeln fått lite för hög status.
Kommentar av Ulf Lindgren, 15 november, 13:23
Hej Ola
Kanske beror den höga statusen på att det är präster som ständigt talar om den. Vi har gripits av dess innehåll och för oss talar den på kanske ett djupare sätt än en roman.
Det är kanske samma sak inom teatern. Där talar man ständigt om Strindberg och Shakespeare, för att de som ständigt sysslar med teater upptäckt rikedomen som finns i deras författarskap.
När man känner sig lite som nybörjare och inte är så van, kan mötet med Shakespeares kungar, Strindbergs listiga kvinnor vara lika obekvämt som mötet med bibelns krig och mirakel. Allt förefaller vara helt irrelevant.
Allt detta är bara ytan. Bakom kungarna, hatet eller krigen finns berättelsen om människan som både gudomlig och vidrig, på en och samma gång.
Kommentar av Alexander Kieding, 19 november, 18:31
“Att läsa bibeln är alltså att bli en av dem som grubblar över Gud.”
Så är det ju inte. Det finns skrämmande gott om exempel på att bibeln låter sig läsas på helt andra sätt än som ett stimuli för eget grubbel. Att lansera bibeln som grubbelbok torde vara en rätt marginell och modern(istisk) approach. Tror du inte det?
Kommentar av Ulf Lindgren, 21 november, 21:35
När jag säger grubbel menar jag inte att boken skall vara stimuli för eget grubbel utan snarare utmana mig när jag grubblar så att jag byter perspektiv.
Att däremot läsa bibeln som om den innehöll sanningar – det vore att läsa den modernistiskt, för det har man gjort bara de sista 150 åren.
Kommentar av Alexander Kieding, 23 november, 10:01
Så du menar att man inte har varit evangeliskt bokstavstroende innan mitten av artonhundratalet??
Kommentar av Kjell W Ahlberg, 28 november, 12:04
Vad innebär skapelse och vad innebär utveckling i detta sammanhang? Måste man inte införa någon sorts gränsdragning?
När man talar om utveckling är det inte fråga om några få år fastmer om miljoner år. Jag föreställer mig att vissa system i en levande organism måste fungera omedelbart om den skall överleva redan första dagen såsom födoämnessystem, andningssystem, blodsystem, nervsystem avloppssystem eller motsvarande system.
Hur kan man tro att dessa och andra livsviktiga funktioner skall kunna utvecklas gradvis under lång tid?
Skulle inte detta, som måste ske under en så begränsad tid, betecknas som Skapelse?
Att utveckling måste ta tid är naturligt, men verkar det inte som den har stannat upp efter Darwin? Jag har inte hört någon ge belägg för vad som i utvecklingshänseende har hänt med människan sedan Darwins tid. Har det hela stannat upp? För mig hänger läran i luften så länge den inte är avslutad med åtminstone ett flera antaganden om varför
det är så viktigt med anpassning för överlevnad och till vad?
Men trots detta tycks vetenskapen får tilltro bland de flesta. Man brukar framhålla uttrycket “vetenskap och beprövad erfarenhet” som ett viktigt kriterium, men varken skapelse rättelsen eller utvecklingsläran kan inordnas under det uttrycket, och Darwin var själv inte övertygad till alla delar av sin teori, och ansåg sig inte heller vara ateist. Då är det i båda fallen fråga om en tro och att vetenskapen trott fel finns det många bevis för, ex.-vis varför ett flygplan kan flyga och en egenskap hos elektrisk ström.
När jag nu kom in på energi kan jag mycket väl förstå att människor har svårt att föreställa sig ett liv efter detta.
Det sägs att man skall skapa sig en egen tro. Jag tror att det skulle underlätta att ha en allmänt erkänd grund att bygga vidare på. Och en sådan grund skulle vara första energilagen som säger att energin är oförstörbar, men att den kan omvandlas. Vi människor är energi och underställda denna lagbundenhet. Med detta menar jag att vi skall naturligtvis använda vetenskap så långt möjligt,men inte sätta vetenskaplig tro framför annan tro.
