Våra pastorala program, Gudstjänst, Undervisning, Diakoni och Mission bygger på en analys av den gjorda omvärldsbeskrivningen, på den i kapitel 1, inledning, nämnda enkät-undersökning (bilaga 1) samt på våra aktuella erfarenheter av vad som fungerar i de olika kyrkliga centrumen. De pastorala programmen är därför både en beskrivning av arbetet samt den linje utefter vilken Lidingö församling ska bedriva verksamheten de närmaste fyra åren (kommande mandatperiod för kyrkofullmäktige). Målen för de olika delprogrammen framgår vid respektive beskrivning.

Vid ett starkt försämrat inkomstläge vill Lidingö församling i första hand prioritera genom-förandet av gudstjänster och den diakonala verksamheten.

2 Gudstjänst

2.1 MÅLET

Målet för Lidingö församlings gudstjänstliv är att allt fler människor ska söka sig till våra gudstjänster för att möta Gud.

Hand i hand med bevarandet av traditionella gudstjänster ska församlingen utveckla gudstjänstformer som möter de andliga behoven hos människor som idag söker sig någon annanstans för att få dem tillgodosedda. Även i gudstjänsten ska vi, bl. a. genom förkunnel-sen, vara en viktig samtalspartner i tros- och livsfrågor. Gudstjänsten ska förmedla övertygelsen om att Gud, människor och allt levande hör samman.

Kyrkomusikens mål är att lyfta fram och förtydliga det kristna budskapet i gudstjänsten. Musikens unika språk når fram till och berör människor och är ett viktigt komplement i evangelisationen. Kyrkomusiken ska föra det sakrala musikarvet vidare och även ha förankring i nutidens musik. Den ska skapa nya möten mellan Gud och människor.

Kyrkomusiken ska vara med och skapa en delaktig, sjungande församling i gudstjänsten där körerna är ett viktigt stöd.

2.2 VÄGEN

Vägen till målet går genom ökad delaktighet både i gudstjänstens utformning och genomförande.

Körer för alla åldrar och musik i olika genrer bör finnas. Så långt möjligt ska alla som vill sjunga i kör beredas plats.

2.3 Gudstjänstplan för Lidingö församling

Gudstjänstplanen fastställs av kyrkoherden efter samråd med kyrkorådet och medarbetarna i de olika kyrkliga centrumen.

Huvudgudstjänst ska firas i Lidingö kyrka varje sön- och helgdag under året. Användande av annan gudstjänstordning får ske enligt kyrkoordningen kap. 18 § 6.

I Lidingö pastorat ska huvudgudstjänst med nattvard firas vid minst 24 tillfällen under året.

Kyrkorna i Lidingö ska vara öppna för olika grupper att ha sammankomster med andakt i.

På Kristi Himmelsfärdsdagen sammanlyses alltid alla gudstjänster till gökottan i Bodals kyrka efter tillstånd av biskopen. När julafton och nyårsafton infaller på en söndag sammanlyses huvudgudstjänsten till den kyrka i kontraktet som firar en sådan. I annat fall görs en dispensansökan hos biskopen. Andra undantag från regeln om huvudgudstjänst kan i enstaka fall förekomma - alltid i samråd med biskopen i enlighet med de regler som gäller. På detta sätt berörs Kyrkoordningen (KO 57 kapitlet 5 § 5).

2.4 De kyrkliga handlingarna

Genom de kyrkliga handlingarna – dop, konfirmation, bikt, vigsel och begravning - har framför allt prästerna, men också andra församlingsmedarbetare, en bred kontaktyta med församlingsborna. I livets viktiga skeenden finns möjlighet att förmedla evangelium i förberedande samtal och i gudstjänsterna. Den kyrkomusikaliska strategin bygger på den öppna hållningen vilket gör att församlingens kyrkomusiker, så långt som möjligt, tillgodoser de berördas önskemål. Östermalm- Lidingö kontrakt har, i samband med konvent, fattat ett gemensamt beslut om den musikaliska hållningen gällande begravningsgudstjänster Huvudregeln är att det i samband med de olika kyrkliga handlingarna skall framföras levande musik. CD-musik får bara användas vid specifika undantagsfall i samband med begravningsgudstjänst och då av pastorala skäl. Beslut om detta fattas i Lidingö församling av kyrkoherden.

2.5 Lidingö församlings doppastoral

Lidingö församling utarbetade 1995 en doppastoral, justerad 2002, (bilaga 6) och har i det praktiska arbetet kring dopet följt dess anvisningar sedan dess.

2.6 S:TA ANNA KYRKLIGA CENTRUM

Gudstjänsten är ett möte med Gud, våra medmänniskor och oss själva. Gudstjänsten handlar om livet och om att Gud är närvarande mitt i livet. Därför måste den utformas så att den blir relevant och livstolkande, så att tillhörigheten, medarbetarskapet och sändningsuppdraget tydliggörs.

Gudstjänsten är öppen för alla. Gudstjänsten ska i inbjudan, gestaltning och utformning vara sådan att så många som möjligt känner sig delaktiga.

Förslag för att lyfta fram gudstjänsten:

För att kunna erbjuda en möjlighet för alla som vill vara med och gestalta vår tro i gudstjänsten, anordnas en gång i veckan ”Gudstjänstverkstad” inför varje huvudgudstjänst i Lidingö kyrka. Vid denna ska präst, musiker och kyrkvärdar/gudstjänstvärdar vara med, men också andra intresserade lekmän ska beredas möjlighet att delta.

”Proffsläsare” inbjuds ibland att läsa bibeltexterna.

Nattvard firas tre söndagar av fyra.

Månadens psalm prövas. Kyrkomusikerna väljer ut en psalm som används under fyra söndagar.

Gemenskapsbehovet vid våra huvudgudstjänster skulle kunna tillfredsställas genom att ett enkelt kyrkkaffe serveras i väntrummet.

Söndagsskolan i S:ta Annagården ska om möjligt samlas under gudstjänsttid, så att föräldrar kan gå i kyrkan, då barnen är i söndagsskolan.

Gudstjänster med små och stora firas kl. 16.00.

”Mässa i förnyelse” har växt fram ur Stockholms stifts ungdomsmässor. I Lidingö kyrka firas den cirka en gång per månad. Präst och församlingsassistent arbetar tillsammans med församlingens ungdomsgrupp, SKUM, samt med andra intresserade. Detta arbete utgår från de tankar som finns hos dem som förbereder gudstjänsten.

Vardagsmässa firas under terminerna en gång per månad i S:ta Anna kapell.

Morgonbön hålles ca en gång i veckan i S:ta Anna kapell.

Minnesgudstjänst firas en gång per månad, då anhöriga till personer begravda månaden före får en direkt inbjudan till Lidingö kyrka.

Öppen kyrka

I den enkätundersökning (bilaga 1) som gjorts i samband med arbetet med församlingsinstruktionen har konstaterats, att församlingsbor gärna kan tänka sig samtal med präst eller diakon samt att det är viktigt att dessa finns till hands. Lidingö kyrka kommer därför att vara öppen en kväll i veckan. En präst eller diakon kommer att finnas till hands för samtal. En lekman kommer dessutom vid varje tillfälle att finnas i kyrkan för att kunna ge information.

2.7 BREVIKS KYRKLIGA CENTRUM

För att få fler delaktiga i gudstjänsterna träffas varje vecka en grupp med uppgift att planera söndagens gudstjänst. I gruppen ingår ansvariga för gudstjänsten och intresserade lekmän. Utifrån söndagens texter skapas ett firande. Allt som rör gudstjänstens utformning, upplägg och innehåll kan diskuteras och alla är välkomna med förslag och idéer. Ibland kan t.ex. konfirmander, förskola, syförening och körer engageras i gudstjänstplaneringen. Predikan kan utformas på olika sätt t.ex. som drama, diskussioner eller dialog med församling eller andra.

I kyrkan firas gudstjänst nästan varje sön- och helgdag, också speciella gudstjänster såsom sinnesrogudstjänster och gospelgudstjänster och många är de konfirmander som där firar sin stora dag med släktingar och vänner. Kyrkan används, tack vare sin storlek, vid alla konfirmationer.

Breviks kyrka utnyttjas förutom vid gudstjänster och kyrkliga handlingar också till konserter av olika slag och anses av många ha Lidingös bästa akustik. Breviks kyrkas körer sjunger ofta. Där finns Breviks kyrkokör, Lidingö Gospel och Lidingö Kids. Två orglar, varav en vid kortrappan, samt en flygel finns i själva kyrkorummet. Jämför 2.3 om kyrkan sid. 24.

Många upplever naturen som en plats, där mötet med Gud sker. Därför kan friluftsgudstjänster vara ett sätt att synliggöra kyrkan och att skapa ett andligt rum mitt bland våra församlingsbor.

2.8 RUDBODA KYRKLIGA CENTRUM

De gudstjänster som firas i Rudboda kyrka ska vara enkla men väl genomtänkta. Målet är att skapa gudstjänster där såväl känsla som tanke, sinnen och intuition berörs. Gudstjänsternas form måste hela tiden ifrågasättas och vid behov omformas för att inte stelna och bli tomma.

För närvarande firas följande gudstjänsttyper i Rudboda kyrka:

Mässa i taizéanda
Mässa i taizéanda: "Allt i mig känner Du", en meditativ gudstjänst som är utformad tillsammans med några av ungdomsledarna i församlingen. I gudstjänsten ges utrymme för den inre resan på olika sätt. Kyrkorummet "skapas" inför varje gudstjänst genom tyger, ljus, blommor och ikoner.

Förbönsgudstjänster
Under diakonernas ledning firas förbönsgudstjänster. Dessa blir en möjlighet för diakonerna att på ett särskilt sätt innesluta sin verksamhet i gudstjänstlivet men framför allt en möjlighet för människor att på ett konkret sätt få utrymme för sina egna böneämnen.

Musikgudstjänster
Gudstjänster firas där musiken, ofta i form av Rudbodas kör, är i centrum. t.ex. körkonserter med mässa.

Gudstjänst med stora och små
”Gudstjänst med stora och små” firas två gånger per termin. De förbereds alltid tillsammans med Rudbodas barnkör och kyrkans förskola.

Vardagsgudstjänster
Två gånger per termin firas vardagsgudstjänster på morgonen dit förskolans barn och deras föräldrar är särskilt inbjudna.

Söndagens gudstjänst förbereds, då så är lämpligt, genom samtalskvällar och uppgifter fördelas.


2.9 BODALS KYRKLIGA CENTRUM

I Bodals kyrka eftersträvas mångfald.

- Högmässor, högmässogudstjänster och gudstjänster med stora och små

- kvällsandakter

- temagudstjänster som ”Paus”

- önskepsalmer

- fredagsmässor


Riktade gudstjänster:

- Minnesgudstjänster (Allhelgonahelgen) – för pågående sorgegrupp och tidigare sorgegrupper

- Pensionärsföreningarna PRO och Skeppet

- Tidigare förskoleföräldrar med barn

- Årets dopföräldrar med barn

Nya gudstjänstformer

- Tomasmässa

- Evensong

En förbönsgrupp arbetar med kyrkans förbön och gör den mer konkret

Förberedelsetid (1 gång/månad), med präst, kyrkvärdar och andra engagerade för särskilt utvald gudstjänst.

Det är viktigt att alltid kunna erbjuda kaffe eller enkel måltid i samband med gudstjänst.

2.10 GUDSTJÄNSTER PÅ MINORITETSSPRÅK

2.10.1 Finskspråkiga gudstjänster

Den finskspråkiga verksamheten inom Stockholms stift bedrivs både i enskilda församlingar och över församlingsgränserna eller kontraktsvis beroende på de finska prästernas ansvarsområden.

Ett par tusen människor i Lidingö har anknytning till Finland. De kan t.ex. vara medborgare i Finland, vara födda i Finland eller ha föräldrar, som är födda i Finland.

Sedan 1/1-2002 bedriver Lidingö församling finskspråkig verksamhet tillsammans med Solna kontrakt. Församlingen kommer att teckna avtal med moderförsamlingen Sundbyberg. Avtalet kommer att bifogas församlingsinstruktionen så snart det är slutet.

Gudstjänstlivet

I Bodals kyrka firas finskspråkig gudstjänst sista söndagen varje månad. Målet för verksamheten är att erbjuda familjerna en möjlighet att höra Guds ord på sitt modersmål vid livets stora höjdpunkter och mitt i vardagslivet.

Kyrkliga handlingar sker enligt överenskommelse med prästen. Vid de kyrkliga handlingarna anlitas lokala kyrkomusiker.

De finska körerna medverkar i samtliga finskspråkiga gudstjänster.

Församlingsaftnar med allsång och kyrkokonserter (minst en i varje kontrakt årligen) arrangeras och de finska högtiderna firas - ofta i samarbete med den lokala finska föreningen.

Information om gudstjänsterna sker genom lokala informatörer, månadsbrev till berörda familjer samt genom annonsering i tidningen Viikkoviesti två gånger i månaden.

2.10.2 Gudstjänster på teckenspråk

Församlingen har ingen egen verksamhet på teckenspråk eller tecknad svenska. Därav följer att samverkan med stiftsorganisationen kan göra att kyrkoordningens krav uppfylles. I Stockholms stift finns en stiftsadjunkt och en stiftsdiakon för döva vilkas resurser tas i anspråk.

2.10.3 Gudstjänster på samiska

Verksamhet på samiska språk sker i samverkan med stiftsorganisationen.

2.10.4 Verksamhet på andra språk

De största språkgrupperna på Lidingö är - förutom svenska och finska - engelska, tyska och spanska. Församlingen avser att utarbeta en informationsfolder på dessa språk - och kanske ytterligare något eller några språk - med hänvisning till gudstjänster och annan verksamhet i t.ex. Engelska kyrkan, Tyska S:ta Gertruds församling, Kista församling (som regelbundet har gudstjänster på spanska) etc.

Information ska finnas tillgänglig på församlingens hemsida och på församlingsexpeditionen.

3 Undervisning

Kapitlet beskriver målet, vägen och stegen för undervisningen inom hela Lidingö församling.

och behandlar arbetet bland barn och ungdom, konfirmander och inom skolan samt ledarutbildning.

I den övergripande beskrivningen nedan används begreppen utbildning och evangelisation i stället för begreppet undervisning.

3.1 målet

Målet för Lidingö församlings utbildning och evangelisation är att bereda människor möjlighet att växa andligt och intellektuellt. Kristet liv kallas lärjungaskap. Att vara en kristen är bland annat att ständigt lära sig något, att utvecklas, att växa som människa, att vara Kristi lärjunge. Paulus har formulerat vad lärjungaskap innebär:

Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja; det som är gott. (Rom.12:2)

Att erbjuda människor en möjlighet till sådan förnyelse av tankar och värderingar kan också kallas evangelisation. Evangelisation är inte främst information via foldrar, broschyrer eller torgmöten och dörrknackning. Församlingens evangelisation innebär istället ett erbjudande av olika möjligheter till personlig utveckling utifrån den kristna trostraditionen.

3.2 Vägen

Evangelisation sker regelbundet genom förkunnelsen i våra gudstjänster. Men den kommer även till uttryck i församlingens utbud av utbildning, kurser, seminarier och personliga möten.

Evangelisation är tvåvägskommunikation med djup respekt för varje enskild människas egna erfarenheter, behov och livssituation.

3.3 stegen

Barn- och ungdomsarbete, skolarbete, konfirmandarbete, ledarutbildning, arbete bland föräldrar, vuxenundervisning, studiecirklar, seminarier, kurser och kompetensutveckling är viktiga steg på vägen mot målet.

3.3.1 Barn- och ungdom

Målet

Målet för Lidingö församlings barn- och ungdomsarbete är att hjälpa barn och ungdomar till ett möte med Gud, ge en personlig erfarenhet av andlighet samt nyfikenhet på och möjlighet till utveckling av den kristna tron.

Barn- och ungdomsarbetet är en av kyrkans viktigaste uppgifter, då livssyn och värderingar som byggs upp under ungdomstiden ofta följer en människa hela livet. Sådant arbete ska finnas i alla fyra kyrkliga centra.

Vägen

Vägen till målet går genom att församlingen erbjuder sådan verksamhet som gör barn och ungdomar delaktiga i gudstjänst- och församlingslivet, från dopet upp till vuxen ålder.

En viktig bit i detta arbete är det personliga vittnesmålet, då det skapar nyfikenhet och dialog. Församlingen ska erbjuda alla ålderskategorier deltagande i någon verksamhet. Detta arbete ska präglas av kontinuitet och överlappning enligt nedan.

Stegen

0 - 3 år öppen förskola, vagga gunga gå

3 - 6 år förskola, söndagsskola, minikör

6 - 10 år miniorer, barnkör, söndagsskola, Skutan

10 - 13 år juniorer, körer, öppet hus

13 - 16 år S.K.U.M., seniorer, ungdomskör, ungdomsdiakoni

16 - 25 år S.K.U.M., konfirmandassistent, ledare i barngrupp, minikörledare

Barn- och ungdomsarbetet ska ge det kristna perspektivet i vardagslivet, d.v.s. vara en uppföljning av dopet. Man ska också stödja barnen i deras utveckling, ge dem frimodighet genom att synliggöra och bekräfta dem samt ge dem viljan att göra det goda och kärleksfulla - detta samtidigt som man förmedlar kunskap om den kristna tron. Barnen ska även bli förtrogna med församlingens gudstjänstliv. I allt detta arbete ska finnas en diakonal aspekt samt en inriktning mot att bygga upp en god gruppgemenskap. Alla barngrupper bör ha andakt regelbundet som ett sätt att lära dem att i bön vända sig till Gud.

För att skapa större kontinuitet i allt barn- och ungdomsarbete är det viktigt att ha god överlappning då ledare slutar respektive börjar. Detta görs bäst genom att ha minst två personer knutna till en verksamhet som då inte står och faller med en person. Personal från olika barn- och ungdomsverksamheter ska delvis integreras i varandras verksamheter. Härigenom underlättas övergången för barnen från en grupp till en annan. Barngrupperna ska ännu mer knytas till gudstjänsten och en präst knytas till gruppen.

Större flexibilitet i barn- och ungdomsarbetet bör skapas genom att i högre grad arbeta i projektform över alla gränser.

Ideellt arbetande personer i olika åldrar ska engageras som ledare i verksamheter, där detta är möjligt. Alla ledare ska ha adekvat utbildning.

I barn- och ungdomsarbetet ska finnas ett samarbete med stadens skolor, förskolor och fritidsverksamhet samt andra naturliga samarbetspartners.

Det detaljerade arbetet i respektive grupp formuleras vid verksamhetsplaneringen.

3.3.2 Skolarbetet

Målet

Målet för Lidingö församlings skolarbete är att hjälpa skolan i dess religionsundervisning och att få eleverna att lära känna uttrycksformer för kristen tro.

Skolarbetet ska bidra till möte med unga människor som man annars inte når, ge dem undervisning i biblisk historia kopplad till vår egen kultur och en positiv och personlig kontakt med kyrkan samt synliggöra, bekräfta och upprätta dem.

Kyrkan ska motverka destruktiva krafter och verka för det kärleksfulla samhället. Därför ska kyrkan erbjuda skolan stöd i etikundervisningen och presentera kristet handlingsmönster.

Vägen

Vägen till målet går genom att på låg- och mellanstadiet erbjuda hjälp i kristendoms-undervisning t.ex. skolsamlingar. I högstadiet inriktar man sig istället på etik och moral, skolteam samt lämpliga projekt. På gymnasiet fokuserar man på existentiella frågor och lämpliga projekt.

Stegen

Ett skolteam från respektive kyrka bör knytas till skolorna i närområdet. Ett fungerande skolarbete kan leda till ett ökat själavårdsarbete både bland elever och lärare.

Alla förskolor och grundskoleklasser ska erbjudas påsk- och adventsandakter. Alla elever i årskurs fyra ska erbjudas att vara med på påskvandring.

Alla låg- och mellanstadieklasser ska erbjudas en regelbunden kontaktyta med sin lokala kyrka, t.ex. genom skolsamlingar eller något liknande.

Alla högstadieklasser ska erbjudas deltagande i samarbetsprojekt kyrka/skola. Skolorna ska i mån av resurser erbjudas ett ”skolteam”. Församlingen är närvarande på skolläger på Ljusterö för årskurs sju.

Alla gymnasieklasser ska erbjudas samarbete inom det existentiella området. En möjlig modell är någon form av samtalscirkel för gymnasieungdomar. En del av det arbete som tidigare gjorts i samarbetsprojektet "sex och samlevnad" bör kunna föras över till samtalscirkeln.

Allt detta i mån av resurser.

3.3.3 Konfirmandarbetet

Målet

Målet för Lidingö församlings konfirmandarbete är att vara en samtalspartner för tonåringar kring deras livsfrågor, visa dem att kristen tro handlar om deras liv här och nu samt att föra dem vidare in i den kristna tron via församlingens ungdomsarbete och gudstjänstfirande.

Vägen

Vägen till målet går genom ett ökat engagemang från fler medarbetare och ökad delaktighet från ungdomar och konfirmander i undervisningen och gudstjänsterna.

Stegen

Vid anställning av präst och pedagog/assistent är det av yttersta vikt att dessa har en god förmåga och uttalad vilja att arbeta med ungdomar och konfirmander.

Arbetet ska bedrivas i team, bestående av präst, pedagog/assistent och konfirmandassistenter. Dessutom kan musiker och diakon vara knuten till teamet och vara med redan i planeringsskedet. Alla ledare skall känna sig delaktiga, vilket kräver god planering inför läsåret och inför varje lektion. Alla i ledarteamet har delat ansvar.

Viktigt är att förbättra/förnya informationsarbetet för att nå flera ungdomar och få dem intresserade. Den personliga kontakten underlättar ungdomars beslut att anmäla sig till en grupp.

För att möjliggöra en god personlig kontakt i konfirmandgruppen bör gruppstorleken ej överstiga 20 personer.

Under höstterminen 2002 ska Lidingö församling pröva undervisningsmetoden ”70 stegen” där man arbetar dels med en storgrupp bestående av alla terminskonfirmander och dels med basgrupper om ca 15 konfirmander.

Det är viktigt med fortbildning av medarbetarlaget för att församlingens konfirmandarbete ska utvecklas.

Konfirmandläger är en viktig del i konfirmandarbetet. Sommarläger på annan ort kompletteras med ett hemmaalternativ. Detta alternativ kan vara dagläger med enstaka övernattningar .

Församlingen ska, när behov föreligger, ha egna veckogrupper för förståndshandikappade.

3.3.4 Ledarutbildning

Målet

Målet för Lidingö församlings ledarutbildning är att konfirmerade ungdomar som vill bli ledare i barngrupper eller konfirmandgrupper ska få en grundläggande undervisning.

Vägen

Lidingö församling erbjuder olika slags ledarutbildning.

Stegen

Lidingö församling driver varje läsår en Ledarutbildning steg 1. En kompletterande ledarutbildning (steg 2) planeras.

Lidingö församling uppmuntrar också ledare att gå de kurser som Stockholms stift arrangerar.

3.3.5 Vuxenundervisning

Arbetet bland barns och ungdomars föräldrar bör utvecklas i de olika kyrkliga centrumen. Vuxenundervisningen består än så länge av studiecirklar, dialogarbete och samtalsgrupper. Planer finns att utveckla vuxenkonfirmandundervisning.

3.3.6 Musikundervisning

I rådande läge har en av organisterna två orgelelever. I mån av resurser vill Lidingö församling gärna vara med och stödja den musikundervisning som kan leda till någon form av kyrkomusikaliskt engagemang.


4 Diakoni

Diakoni är en kyrklig angelägenhet och hela församlingens ansvar, där alla kristna är kallade att bära ett diakonalt förhållningssätt. Kärlek och tro måste ta en konkret form. Diakonin är den konkreta formen. Diakonerna har dock ett särskilt ansvar att urskilja, ingripa och väcka viljan till omsorg om medmänniskan, där det är människan och hennes behov som är det centrala. Det diakonala uppdraget är en omsorg utan biavsikter d.v.s. varken tro, ras eller annan kategorisering av människan begränsar det diakonala uppdraget. Diakoni är gränsöverskridande och ska genom sitt förhållningssätt genomsyra hela församlingen, där man ser människans okränkbara värde och värnar rätten till medskapande och värdiga livsvillkor, dialog och ömsesidighet.

Samhället utvecklas på ett sådant sätt att människor står mer ensamma och har behov av att få hjälp med att föra sin talan. Diakonin har ansvar för att möta dessa behov. Här handlar det om att föra dialog med olika instanser i samhället såsom skola, socialtjänst, polis, vårdcentraler, räddningstjänst, sjukhus, barn- och ungdomsmottagningar, servicehus och äldreboende, staden, organisationer, föreningar och frivilligorganisationer m.fl. Man talar om den profetiska diakonin som har till uppgift att särskilt peka på orättvisor och att mobilisera motkrafter.

4.1 MÅLET

Målet för Lidingö församlings diakoni är att i ord och handling förmedla Jesu budskap om kärlek, rättvisa och försoning samt att vara ett personligt stöd och en viktig efterfrågad och fördomsfri samtalspartner för människor i andlig och/eller social nöd.

Diakonin ska ha en särskild vilja och beredskap att hjälpa de svaga och utsatta och i första hand vara en hjälp till självhjälp.

4.2 VÄGEN

Vägen till målet går genom ökad delaktighet av ideellt arbetande, utvidgat samarbete med stadens olika omsorgsgrupper samt genom ökad tillgänglighet.

4.3 STEGEN

Traditionell form av diakoniarbete bedrivs med bl.a. hembesök, själavårdande samtal och utflykter.

Det är också viktigt att föra de svagas och utsattas talan i samhällsdebatten - att genom profetisk diakoni ge röst åt den som ingen röst har.

Genom inrättande av en diakoniexpedition har resurserna samordnats och behov och prioriteringar blivit tydligare. Diakonipersonalen blir mer tillgängliga för församlingen samtidigt som varje kyrkligt centrum har en diakon med särskilt ansvar för de frågor och behov som finns där.

I diakoniarbetet vill Lidingö församling så långt möjligt försöka förverkliga visionen att kyrkan ska vara ett hem där man kan komma och gå, sitta ner och ta en kopp kaffe och prata en stund eller bara läsa en tidning i sällskap av andra. Rent konkret sker det genom att vi har en caféverksamhet öppen i tre församlingsgårdar. Förhoppningen är att caféet ska uttrycka vår grundsyn på människan och diakonin - att varje människa ska få utrymme och plats i kyrkan.

Arbetet med att rekrytera ideellt arbetande och att utveckla självhjälpsgrupper ska ständigt vara en viktig del av församlingens diakonala arbete. Det är viktigt att man i församlingen ges möjlighet och glädje att bidra utifrån sina egna resurser och att få komma till nytta i ett större sammanhang. En präst och en diakon ansvarar för rekryteringen av ideellt arbetande och med samverkande insatser.

Vuxendialogen är en möjlighet till livsnära samtal i smågrupper.

Diakonernas olika kompetenser ska tas tillvara i gudstjänster, gudstjänstförberedande grupper, barn- och konfirmandarbete, samtalsgrupper samt i det externa samarbetet med olika omsorgsgrupper.

4.3.1 S:ta Anna kyrkliga centrum

Till S:ta Annas kyrkliga centrum hör ett stort antal äldre i servicehus samt många personer som arbetar inom äldrevården. Det finns en inarbetad samverkan mellan vårdpersonal och diakonin både vad gäller de äldres behov samt även personalens behov av samtal kring etik och äldrefrågor.

En diakon har påbörjat kontaktskapande arbete med ungdomar i Källängens skola. Arbetet med barn och ungdomar kommer att på olika sätt fortsätta som del i ett arbete i längre perspektiv för barn med speciellt behov av stöd. Diakonen ska följa med till lägerskolan på Ljusterö för eleverna i årskurs sju.

I S:ta Anna kyrkliga centrum finns en syförening.

4.3.2 Breviks kyrkliga centrum

För Breviks kyrkliga centrum finns förutom traditionell diakoni ett stort behov av att utveckla diakonin vad gäller ungdomar och ungdomsarbetet.

Diakonin har en inarbetad mötesplats i Breviks kyrka i form av Café Brevik, som drivs till stor del med ideella insatser. Det finns en fast kärna av stamgäster på caféet men nya besökare hittar också ständigt dit.

I Breviks kyrkliga centrum finns en syförening.

4.3.3 Rudboda kyrkliga centrum

När Rudboda kyrka invigdes 1972 hade dåvarande prästen en vision om att Rudboda kyrka verkligen skulle vara ett hem för sina församlingsbor - ett hem där man kunde komma och gå, sitta ner och ta en kopp kaffe och prata en stund eller bara läsa en tidning i sällskap av andra. Visionen håller nu på att förverkligas.

Rudboda har från årsskiftet 2001 fått en särskild diakonal profil, då diakonerna har sin utgångspunkt och diakoniexpedition i Rudboda kyrka. Expeditionen har öppet två eftermiddagar i veckan. Ett café är öppet under samma tid som diakoniexpeditionen.

En gång i månaden arrangeras en brasafton, där församlingsbor ges möjlighet att mötas och samtala kring olika ämnen under rubriken ”Allt mellan himmel och jord”.

Diakonerna ska ansvara för ett antal gudstjänster i Rudboda kyrka. Förbönsgudstjänster ska firas, där diakonerna på ett särskilt sätt kan innesluta sitt arbete i gudstjänsten, då också var och en kan komma med egna förbönsämnen.

Möjlighet finns också att delta i meditation.

4.3.4 Bodals kyrkliga centrum

Det diakonala arbetet i Bodal omfattar en stor grupp äldre, boende i servicehus och på sjukhem, många utsatta grupper samt ensamstående med särskilda behov av stöd.

Besöksgruppen, bestående av ideellt arbetande som ger stöd och hjälp till äldre genom hembesök, skjutsar, ärenden etc. har sina fasta träffar i Bodals kyrkliga centrum. Dessa träffar innehåller alternativt en andakt eller en mässa. Diakonen är arbetsledare för besöksgruppen och ansvarar för dess sammansättning.

Café Bodal, öppet en eftermiddag i veckan, är en av de mötesplatser som erbjuds. Här finns möjligheter till möten, samtal och samvaro allt utifrån egna behov.

I Bodals kyrkliga centrum finns en syförening.

Sorgegrupp med präst och diakon har sina möten i Bodals kyrkliga centrum.

En fast expeditionstid för diakon ett par timmar/vecka på Lidingö sjukhem planeras.

4.3.5 Finskspråkigt arbete

Inom området för det finskspråkiga diakonala arbetet finns endast en person med diakonal utbildning. Behovet av hembesök och sjukbesök har ökat markant och därför finns i nuläget ingen möjlighet att tillgodose behoven. Utveckling kommer att ske i samarbete med Sundbybergs församling.

5 Mission

Lidingö församlings mission kommer till uttryck i gudstjänst, undervisning och diakoni.

5.1 målet
Den kristna kyrkan är på Jesu uppdrag sänd ut i världen att gestalta och synliggöra Guds ord och vilja på jorden (Matt 28:18-20). Församlingens gemensamma uppdrag, liksom varje enskild medarbetares uppdrag är att möjliggöra och fördjupa förståelsen av evangeliet. Genom ett fördomsfritt och öppet förhållningssätt ska Lidingö församling, i samverkan med andra trossamfund, skapa trovärdighet för att kunna möta människors behov att möta Gud. Församlingen ska vara en viktig, efterfrågad och fördomsfri samtalspartner om tros- och livsfrågor för människor i alla åldrar. Församlingen ska också vara en öppen och fördomsfri dialogpartner i interreligiös dialog.

5.2 vägen
Vägen till målet går genom ökad tillgänglighet för församlingsborna, d.v.s. fler naturliga mötesplatser och kontaktvägar samt en medvetenhet hos varje medarbetare om det gemensamma uppdraget som kristen församling. Det är också viktigt att fortlöpande fördjupa det ekumeniska samtalet och låta detta komma till uttryck i handling genom t.ex. gudstjänster, bönestunder, dialogkvällar, och kontakter mellan kyrkoråd och den församlingsvårdande personalen.

5.3 stegen

5.3.1 S:ta Anna kyrkliga centrum
Församlingsexpeditionen är bemannad måndag till fredag mellan kl. 08.00 och 16.30. Där finns så gott som alltid någon präst/diakon tillgänglig eller möjlig att nå per telefon. Tid kan avtalas för enskilt samtal. I samband med gudstjänster och andra samlingar finns goda möjligheter till personliga möten. Dessutom har en präst per helg telefonberedskap vilket innebär att prästen nås per mobiltelefon under fredagar mellan 15.00 och 19.00 och på lör- och söndagar mellan 09.00 och 19.00.

Lidingö kyrka har öppet en kväll i veckan för enskild andakt och möjlighet till samtal med präst eller diakon.

Genom S:ta Annas barn- och ungdomsverksamhet, musikverksamhet, konfirmandverksamhet, studiegrupper etc. finns många naturliga mötesplatser. Viktigt är att i dessa sammanhang utveckla vuxenkontakterna.

Idag sker möten på skolan genom diakonal närvaro på Källängens skola och medverkan i områdesgrupper. Konstprojektet för alla elever i årskurs nio är viktigt. Möjligheten till möten och naturliga samtal måste utvecklas.


5.3.2 Breviks kyrkliga centrum
Breviks kyrka är öppen dagtid för spontana besök. Alla ska kunna känna att man kan komma till kyrkan, tända ett ljus och kanske sitta ned en stund i stillhet. Präst eller diakon ska kunna vara tillgänglig någon gång under dagen. Det är viktigt att sprida information om detta.

Genom väl fungerande barnverksamhet, konfirmandundervisning, körverksamhet, caféverksamhet, skolsamlingar, poesiprojekt, syförening och givetvis gudstjänster och kyrkliga handlingar, finns naturliga och viktiga mötesplatser som kan utvecklas.


5.3.3 Rudboda kyrkliga centrum
Tron färdas från hjärta till hjärta. Alla möten där tron kan få färdas från ett hjärta till ett annat är också mission. Tanken är att Rudboda kyrka ska kunna bli en plats för verkliga möten människor och hjärtan emellan.

Caféverksamheten är en viktig mötesplats, liksom barnverksamheten med förskola och öppen förskola och konfirmandundervisningen.


5.3.4 Bodal kyrkliga centrum
I Bodals kyrka firas gudstjänster med efterföljande kyrkkaffe. Syförening, café Bodal, soppa – samtal - mässa etc. är omistliga bidrag i församlingens missionerande verksamhet. Viktigt är att de som kommer till Bodal får känna sig sedda om de vill bli sedda.


5.4 Internationellt engagemang
Det är angeläget att ha ett globalt engagemang. Det kommer till uttryck bl. a. genom Lidingö församlings ombudskommitté som består av ombud från Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet, Sveriges kyrkliga studieförbund samt flykting- och invandrarombud. Det är viktigt att Lidingö församling tydliggör det internationella ansvar som är hela kyrkans samtidigt som det får konkreta nedslag i den lokala verksamheten. Detta sker t.ex. genom olika insamlingsperioder under kyrkoåret samt genom vårt engagemang i S:t Johannes församling i Saldus, Lettland.

5.5 Religionsdialog
Lidingö församling har vid ett antal tillfällen haft en öppen dialog och ett samarbete med företrädare för islam och judendomen. Gemensam andakt har hållits liksom flera gemensamma temasamtal. Genom personliga kontakter och engagerade medarbetare kan detta arbete utvecklas.


6 SJUKHUSKYRKAN

Sjukhuskyrkan bedrivs ekumeniskt.


6.1 Målet
Att i enskilda samtal hjälpa människor med deras personliga frågeställningar och att ge dem redskap att tolka sina liv utifrån evangeliet.

Att ge tillfälle för alla boende på de två sjukhemmen, Lidingö och Björnbo sjukhem, att delta i gudstjänster.


6.2 Vägen
Enskilda samtal med de boende, anhöriga och personal
Anhöriggrupper
Gudstjänster och andakter
Utbildning av sjukhemspersonal


6.3 Stegen
För att nå målet krävs utbildning för sjukhuskyrkans medarbetare. Sjukhusprästens egen handledning är nödvändig för att utöva själavård på sjukhus och sjukhem. Sjukhuskyrkan bör på sikt kompletteras med en diakon.


7 Kyrkogårdsförvaltningen


7.1 Målet
Målet för Lidingö församlings kyrkogårdsförvaltning är att hålla en god standard på kyrkogården och församlingens fastigheters grönområden. Församlingen ska kunna erbjuda olika begravningsalternativ. Förvaltningens personal ska finnas tillhands för kyrkogårdsbesökare och på ett inkännande sätt möta sörjande.


7.2 Vägen
Genom begravningsavgiften ska

... personalstyrkan anpassas till kraven på arbetsinsatser, t.ex. fler säsongsanställda
... personalen vidareutbildas
... ändamålsenliga redskap införskaffas
... maskinparken förnyas tillräckligt ofta.

För att bistå både personal på kyrkogården och människor som besöker den behövs en särskild stödpräst för s.k. debriefing när svårigheterna och behoven blir stora.

<< tillbaka